Mallorca med dålig uppkoppling
2013-07-29 @ 18:12:49 | Allmänt
Semester, gör inte många knop i värme uppåt 38 grader, otroligt skönt ibland, superjobbigt ibland.
Varmt i vattnet, kall öl. Maten är väl sisådär ibland, men igår hade vi tur och hittade en riktigt bra kinarestaurang.
Ikväll tar vi väl en tur till gamla stan, i övermorgon är det snorkling på schemat. Trots att jag inte tycker jag är många minuter i solen utom då det krävs lyckas jag få lite röda axlar. Precis som det ska vara alltså.
Har till och med hunnit med ett löp-pass längs stranden, gäller att gå upp tidigt innan det kryper över 30.
Nästa vecka blir det bilutflykter längs kusten, då lär vi fått nog av rutiner.
I senaste superpodcasten så stryks Bergmans medhårs av Mattias och Dybban. De skyller på dåliga förberedelser, men åtminstone en av dem borde ha bra koll på vad Bergman skrivit och vågat konfrontera honom. Nu handlade det mer om att fnissa lite i kapp än om att konfrontera, men det är naturligtvis helt upp till dem om de föredrar en mysstund. De ligger nära titeln "Årets mjäkigaste podcast" iaf.
Jag håller av förklarliga skäl inte på Bergman som jag anser vara "en av de värsta nätohyrorna" för att låna ett bra uttryck av Ken Lenáard. Jag är dessutom sjukt tacksam att han inte kommer ha en hammarbytröja på sig utan kanske en AIK-tröja. Det passar honom.
Koivu är lite bitter sen jag slog ut honom i Lillördagen, själv är jag lite bitter över att jag ligger en poäng efter ettan i POY-rankingen och bara trea i mini-rankingen.
Håller med Koivu att jag är ett äckligt fenomen i sådana lägen, jag kan bara återupprepa vad jag sagt förut. Jag ber inte om ursäkt, jag har förtjänat varje goodbeat, det är karma helt enkelt:)
Semester , inte poker
2013-07-23 @ 10:59:00 | Allmänt
Vi har precis landat här hemma igen efter en dryg vecka i Skåne. Ystad är riktigt mysigt på sommaren, och det finns några saker man inte bör missa om man är där.
Mortens Café är ett, goda danska smörrebrö och mysig gård. För trädgårdsintresserade finns en riktigt fin gammal trädgård som ibland är öppen för besökare.
Man bör även ta en middag på Saltsjöbadens hotell, precis vid havet, bra ställe att bo på också antagligen, med pool så att man inte bli lika beroende av det iskalla vattnet, men säkert jäkligt dyrt.
Vi utnyttjade ett presentkort vi fått i samband med vårt bröllop för fyra år sedan och var där med mina föräldrar.
Här är en bild från tredje bryggan där man ser hotellet vid första bryggan.
Tredje bryggan får man inte heller missa efter att ha sprungit i löparspåret "slingan" i Sandskogen, precis bakom det gamla regementet där jag kort jobbade som yrkesofficer i min ungdomsdagar. Jag blir nog aldrig någon bra löpare, men det är sjukt skönt att ta ett morgonbad när man tagit ut sig. Jag och Liv tog en runda varje dag i Ystad utom en, men medan hon körde milen kom jag aldrig upp i mer än som mest 6 km. Jag skyller på att hon väger nästan hälften så mycket.
Vid tredje bryggan ligger även Fritidsbaren som säljer världens godaste wienerbröd. Enbart dessa är värda att åka till Ystad för, ni har garanterat aldrig smakat något liknande, "döbagade", sjukt goda. Här har de även hemmagjorda köttbullar som inte är något för dem som inte gillar stark mat.
Rosengården bakom det gamla gråbrödraklostret är också värt ett besök, där kan man även mata ankorna vid ankdammen, en damm som jag badade i när det var nollning på gymnasiet.
Signe har lärt sig flyta i det iskalla vattnet. Just det iskalla vattnet är en klar nackdel med Ystad, ligger vinden fel så kan temperaturen ligga runt 11-12 grader trots att det är 25 i luften. Det hände ett par gånger. Lita inte på temperaturangivelser i tidningar eller på nätet. Står det 16 grader är det 12 grader. Å andra sidan, ligger vinden rätt så blir det snabbt uppåt 20 grader.
När det är sjukt kallt i vattnet får man roa sig med boll för att värma upp sig och våga sig i. Eftersom Sandskogen i Ystad har en riktigt bra strand funkar det också.
Åker man förbi bryggorna och jaktpaviljongen så fortsätter stranden, men det är lite mindre folk, och fler bra gamla fort att klättra på och leka vid.
Skönt med föräldrar som inte blir galna av röran vi skapar när vi drar in från Stockholm. Påsar från shoppande, väskor, skor och kläder över allt. På den här bilden är det ovanligt undanplockat faktiskt.
Signe, vår lilla femåring (snart sex) har, inspirerad av sin stora syster börjat rita manga och timmars övning ger färdighet.
På vägen hem åkte vi förbi Skurup, min födelsestad där Signe krävde denna bild på Nils Holgersson och Akka
Vi stannade också till vid Råå's vallar för att få åtminstone ett varmt bad. I Ystad var det rekordlåga 10 grader när vi tog morgonbadet innan vi åkte. I Råå var vattentemperaturen 20 grader.
.
Vi kom hem precis i tid för att Liv och Sander skulle hinna gå på Hammarbys premiär på nya Söderstadion.
Att öppna med minraise eller inte
2013-07-21 @ 10:52:51 | Allmänt
Ken Lennaárd skriver i sin senaste blogg om det löjliga att öppna med en höjning på bara 2,2 gånger BB och framför allt det löjligt dåliga med att lägga sig mot en sådan höjning om man sitter på stora mörken.
Om jag nuförtiden skulle höja med 3BB innan floppen så skulle åtminstone alla födda efter 1990 le i mjugg. Standard på nätet nuförtiden är att höja max 2,2BB och bara 2BB när man lämnat de allra lägsta mörknivåerna. Man kan komma undan med en 3BB höjning utan att stämplas som fisk om man gör höjning under de två, tre första nivåerna, efter det så stämplas du automatiskt som gamling eller livespelare, vilket inte är positiva epitet bland onlinespelarna.
Ken menar att man får alldeles för bra odds för att kunna lägga sig på stora mörken mot en minhöjning. Slentrianmässigt lägger han till, vet faktiskt inte riktigt vad han menar med det, kanske bara en brasklapp.
Jag menar att det finns vissa händer som man slentrianmässigt lägger på stora mörken, även om du får ganska bra pottodds. Exemplet Ken drar är när det kostar 240 för spelaren på stora mörken för att att vinna 940. Aptitliga odds, men även här måste du kasta dina sämsta händer även om potoddsen dikterar annat.
För även om du har nästan 1 chans på 4 att vinna med 72 i olika färger mot en hand som en moståndare som använder sig av minraise troligtvis skulle höja med, bygger det på att du tar dig till showdown.
I verkligheten finns det betydligt färre floppar än 1 på 4 som du tar dig hela vägen till showdown på. Så ska du syna med 72off i BB mot en minraise vill det till att du har riktigt bra implicita odds. Och då menar jag inte bara att spelaren som höjt sitter 100BB eller mer djupt utan att han dessutom är typen som stoppar in hela stacken när han träffar bra men lite sämre än du.
Missförstå mig rätt, visst kan man syna med fler händer på stora mörken mot en minraise preflop, men man skulle kunna tolka Ken som att skillnaden är enorm mot en 3BB höjning och det tycker jag inte att den ska vara.
Faktum är att just nu fungerar en 2BB höjning innan flopp lika bra som en 3BB höjning när man passerat de allra lägsta mörkernivåerna. Därför finns det ingen anledning att höja mer.
Det gör också att potterna kan hållas nere och att varje pott inte behöver sluta i ett vinna eller försvinna scenario. Att minraise preflop har blivit så populärt beror på att man vill kunna spela fler händer efter floppen även senare i turneringarna när mörkarna börjar bli höga, allt för att minska variansen.
Så nej, jag tycker inte att 2,2BB är en löjlig höjning och det är inte heller löjeväckande dåligt att lägga sig mot en sådan höjning på stora mörken. Slentrianmässigt.
DILLIGAF 2!
2013-07-19 @ 14:38:34 | Allmänt
Fått en del intressanta reaktioner på mitt förra inlägg
Enligt vissa avslöjade jag lösenordet till pokerns motsvarighet till grottan i sagan om Alibaba och de fyrtio rövarna. Enligt andra så var detta lösenord redan känt bland större delen av de som kanske skulle tänkas ge sig dit i ett försök att få sin del av skatten.
För min egen del blev jag överraskad av vad jag anser är en överreaktion. De som kommenterat tillskriver mig alldeles för stort inflytande över var mina i sammanhanget få läsare spelar.
För att använda deras logik, så borde de, om de verkligen trodde att inlägget påverkade, lämnat det utan kommentar och hoppats att det försvunnit i glömska samtidigt som min nyinsättningsrigg avtog.
När de istället kommenterade hur dum jag var som uppmärksammade andra på sajten, så blir det istället en motreaktion från min sida. Det som upprörde mig mest var att ingen trodde att jag kanske blivit team online pro för PS.fr.
Först och främst tror jag som sagt att de överdriver mitt inflytande, och dessutom har de inte insett att jag högaktningsfullt skiter i om jag marginellt skulle påverka värdet för några pokerproffs. Jag skriver om precis det som faller mig in oavsett vad andra tycker.
Med deras tankesätt skulle inga pokerböcker någonsin skrivits, inga instruktionssajter startats, inga hålkort någonsin visats på TV. Pokerskråets hemligheter skulle enbart avslöjats för initierade medlemmar vars medlemskap nedärvs från far till son eller mor till dotter. Enbart de som knäböjer vid den falske ICM-gudens altare må invigas i de uråldriga hemligheterna. Bloggare bör inte tipsa om verkligt värde, bara agera reklampelare åt sajter som vill promota sig själv.
Poker mot fransmän
2013-07-18 @ 13:32:17 | Allmänt
Det är alltid roligt att upptäcka nya fiskevatten. Jag har efter mycket om och men lyckats regga mig på Pokerstars.fr, Pokerstars sajt för främst fransmän, även om spelare från övriga EU också tillåts. Man måste dock bevisa sin identitet, sin postadress och litet annat innan man får börja spela.
För lite mer än en vecka sen klonkade jag en av deras dagliga garantiturneringar, i natt var jag på väg att göra det igen men stöp på en sjunde plats efter två utköp av vansinniga fransmän.
Samtidigt spelade jag rankingturneringarna på SvS och det som slagit mig tidigare när jag spelat dessa, är skillnaden mellan mini-rankingen och den vanliga rankingen. I mini-rankingen verkar det vara mycket fler nybörjare med dåligt tålamod, kan bero på att inköpet är så lågt att många inte bryr sig. De flesta spelar för många händer, övervärderar dem och älskar att bluffa. Konstig betsizing hör till det normala och väldigt många är väldigt oberäkneliga. Man måste helt enkelt spela på ett visst sätt mot denna typ av spelare.
Den vanliga rankingen innehåller uppenbarligen fler som spelat poker längre och anpassat sitt spel till rådande paradigmer. Jag blir inte lika ofta överraskad, vilket ibland gör det mer lättspelat faktiskt.
Nu när jag samtidigt spelade på PS.fr så var det slående hur likt fältet i €100-turneringen var fältet i minirankingen. Väldigt oberäkneligt, vansinniga bluffar, till och med en del bluffsyner. Storleken på bettandet var också märkligt i vissa fall. Det fanns väldigt mycket värde att hämta när de bluffade bort sig, även med marginella händer. Jag tyckte mig ana ett visst mått av maschismo bakom en del av spelet, men det kan vara mina egna fördomar som färgar mig.
Religion har vi fått för våra synders skull
2013-07-17 @ 17:59:10 | Allmänt
En norsk kvinna har i Dubai dömts till fängelse i ett år och fyra månader för utomäktenskaplig sex efter att ha anmält att hon blivit våldtagen.
I Dubai gäller Sharia-lagar, lagar tagna från koranen lika idiotiska och medeltida som de lagar som beskrivs i Bibeln. Ingen förnuftig människa skulle ta dessa på allvar, än mindre vilja att de gällde i det land de lever i, men religiösa människor är tyvärr inte alltid förnuftiga, och i de fall religion sammanfaller med brist på utbildning så blir resultatet ofta så här vansinnigt.
Enligt Sharialagarna så är det tydligen bara en våldtäkt om den bevittnats av fyra manliga muslimer, så om man anmäler sig ha blivit våldtagen utan vittnen är det automatiskt ett erkännande om att vara skyldig till sex utom äktenskapet. Inte första gången detta inträffar i Dubai och Förenade Arabemiraten, en australiensk kvinna anmälde en gruppvåldtäkt och fick åtta månaders fängelse, en fransk kvinna råkade ut för samma sak.
Tyvärr används nyheten av svenska rasister i någon sorts skrämselpropaganda mot muslimer, när man egentligen borde ställa sig frågan hur religion och religiösa lagar överhuvudtaget får ha utrymme i ett modernt samhälle. Eller man kanske ska dra slutsatsen att om religion tillåts ha sådant inflytande över statsmakten så är det inte ett modernt samhälle.
Många har sagt att de som tillhörde Vänsterpartiet kommunisterna borde be om ursäkt och göra avbön med tanke på Stalin och all grymhet som uträttats i kommunismens namn. Kanske borde man kräva detsamma av de som fortfarande idag kallar sig religiösa.
Kallt som ett pokerrum i Las Vegas
2013-07-16 @ 23:36:18 | Allmänt
Det gick åt pipan för svenskarna dag 5 i Main Event, sedan dess har det inte varit lika spännande att följa WSOP. Vilka som spelar finalbord är bestämt, men har bara koll på två av dem egentligen. Förhoppningsvis kan man lära känna de andra via ESPN's sändningar som börjar snart.
Själv har jag inte hunnit med så mycket mer än semester. En dag i nordvästra Skåne, Hovs hallar.
Man går ner för en liten grus/sten-stig ner till vattnet och sedan klättrar man upp på en hög badklippa och hoppar ner. Vi valde lite lägre höjder i år även om första bilden är från vårt första bad på stenstranden, innan vi besteg klippan.
Klart vatten, ganska ok väder, om man hittade lä. Förrädiska havstulpaner när man skulle ta sig upp. Vi tog lunchen på klippan också innan vi badade.
Det var inte höjden som avskräckte, snarare dålig kunskap om hur det såg ut i vattnet dit man hoppade, men nästa besök hoppas vi att vi är lite modigare. Kom hem sent, men hann med en middag på en restaurang i Ystad, sniglar och oxfilé till överkomligt pris.
Dagen efter var turneringssöndag, och annars hann jag inte med mycket annat, mer än träning, bokande och planerande av kommande dagar. En slapp dag helt enkelt. Tyvärr gick söndagen dåligt igen, drog in €500 på en missad SM-biljett på Pokerstars, men annars tomt i plånboken, otur blandat med mindre bra spel bäddade för det resultatet.
På måndagen åkte vi med Pågatåget till Köpenhamn. Iskallt på tåget, kallare än ett pokerrum i Las Vegas, dessutom med ett biljettsystem som är bland det dummaste jag varit med om. SLs system verkar framtaget av genier jämfört med Skånetrafikens. Man kan åka ganska billigt, men det gäller att hålla tungan rätt i mun.
Man kan skippa tur- och returbiljetter, de är inte billigare och gäller endast 24 timmar. Ska man hem dagen efter så ska man alltså inte köpa en sådan om man inte har lust att besöka deras resecentrum för att byta ut den.
För på tåget kan man inte göra någonting. Konduktören kan inte ens sälja biljetter. Själv har jag inget tålamod med sådan dumhet och blir sur som ättika, men det hann inte ens göra sig märkt, för innan mina dräpande repliker så hann Skånetrafikens personal slå nytt rekord i otrevlighet.
Som tur var gick det ganska enkelt att bli på bättre humör, smörrebröd och en snaps, t.ex. Några 100m in på Ströget, in på en sidogata finns det flera riktigt bra caféer, Badstuestraede och Brolaeggerstraede, med Kobenhavnercafét, Café Sorgenfri, och där vi till sist hamnade Restaurant Kronborg. Som en nostalgitripp för oss vuxna tvingade vi barnen att beställa citronvand, dansk citronläsk så långt från citronfanta man kan komma.
Jag har verkligen frossat dessa dagar, första ölen på länge, sjukt gott, och danskt rågbröd, härligt. Tog bl.a. min favorit Gammelost med lök, fedt, och Rom, perfekt. Åhlborg Taffel till det, oslagbart.
Danskarna har ju lite annan inställning till alkohol, när vi beställde snaps fick vi frågan om vi ville ha "en enkel eller en fornuftig". När vi sedan kom till hotellet hittade jag denna lilla lapp på rödvinsboxen i receptionen. Först läste jag som svensk den inte, mer än första ordet Läkarvetenskapen, tog direkt för givet att det var en varning för att alkohol är farligt och beroendeframkallande, men dagen efter läste jag en gång till. Låter som LCHQ, Low Carb High Quality.
Första dagen i Köpenhamn var det shopping, andra blev det Tivoli, också en nostalgitripp för mig och Liv.
Men roligast av allt var hur vår yngsta tog sina första stapplande steg till att bli fullfjädrat berg- och dalbaneproffs. Vi värmde med två olika sorters fritt fall, ett litet och ett aningen större.
Sedan blev det Karavanen, Tivolis motsvarighet till nyckelpigan innan vi tog examen med två åk på "Rutschebanen", en av världens äldsta träbanor, byggd 1914. Nedan ser ni Signe och Liv i Karavanen, tog inga bilder på träbaneåken då jag själv åkte med då.
Sen på vägen hem skulle det bråkas med biljetterna igen.
Automaterna är ett mysterium. Efter att felaktigt beställt en tur- och retur biljett som inte skulle vara giltig, fått det ändrat till en enkelbiljett, ville jag vara säker på att min nya biljett verkligen skulle gälla. Men när man beställer står det Giltig till dagens datum och en tidpunkt 5 minuter fram i tiden. Till slut sket jag i det och förberedde mig på att bli utburen med handklovar, skrikandes i Svedala, och tog den biljetten ändå. Inget hände men det var lika snorkallt på tåget hem. Enda varma stället var den tysta kupén.
Ytterligare en sak som gjorde mig smått irriterad. Varför ha en tyst kupé med dryga tjugo platser, när resten av tåget är knökfullt? Varför överhuvudtaget ha en tyst kupé på en liten skitsträcka som Ystad-Malmö? Nu stoppade en liten skylt inte mig, jag struntade i deras påbud och satte mig där det fanns plats och lite värme. Om man inte kan åka tåg utan att behöva en skyddad tyst zon, då bör man fundera på om man inte ska hålla sig hemma istället.
Som tur är min familj van vid mina vredesutbrott över vad jag anser vara mer än lovlig idioti, och kan ha överseende med mitt pinsamma beteende, de vet att det oftast går över hyfsat fort. Jag överreagerar absolut, men mest för att det verkar som om ingen annan reagerar alls! Ska man åka med Skånetrafiken ska man uppenbarligen ha tålamod och överseende, jag har varken eller, så jag får helt enkelt hålla mig därifrån i fortsättningen. Man kan ju faktiskt ta bilen över bron istället.
Summasummarum, destinationen, toppen, resan dit, not so much.
Erik på bubblan
2013-07-12 @ 23:01:36 | Allmänt
Jag sitter i köket hos mina föräldrar i Ystad, spelar rankingen på SvS, svär över deras urusla disconnect-lösning. Helt plötsligt kan ett av mina två bord dö, trots att allt annat fungerar som det skall, inklusive det andra bordet och lobbyn. Retar mig på att jag inte kan släppa värdet.
Farmor och Sander spelar stress, Liv lägger Signe, Siri läser, Farfar tittar på nyheter, jag spelar poker och följer Erik Backlund, Snusarn, på bubblan i WSOP Main Event. $10 000 i inköp, bubblan är värd c:a $20 000. 26 BB när han startade, tydligen lillstacken vid sitt bord. Hur tänker man då?
Vet hur jag själv gjort om det var en 1000 krs turnering, men $10 000 är sjukt mycket mer och bubblan är stor. Men Snusarn är klok, och lägger sina nävar, och når minst en mincash hoppas jag.
Kan inte föreställa mig hur det är att spela 10 timmar effektiv tid i tre dagar och ändå inte vara i pengarna. Två dagar är det längsta jag spelat live, och jag kan inte ens föreställa mig tålamodet som behövs.
I förra avsnittet av dybbans och wonderbaums podcast, sa dybban att Glimne räknat på om man skulle klara sig till dag 2 genom att bara folda. Han sa att det inte skulle vara möjligt, och det lät väldigt märkligt tyckte jag .
Och mycket riktigt så skulle dybban varit kvar om han bara foldat hela dagen och kvällen. Både Gus Hansen och Tom Dwan köpte in sig men dök aldrig upp. Deras stackar mörkades och antades bort, och ändå hade de runt 18 000 kvar till dag två, dvs drygt halva stacken kvar.
Det visar hur mycket ett maratonlopp Main Event i WSOP är, det hade inte gjort så mycket om jag sov några timmar då.
Och visst är det jobbigt att spela poker i 10h, med pauser drygt 12h, tröttande. Men inte jobbigare än vilket annat vanligt jobb som helst. Om det dessutom går att spela Football Manager samtidigt så inser de flesta att det inte är så speciellt jobbigt alls. Men visst kan tiden gå långsamt ibland, men om man då kan syssla med något tidsfördriv känns det inte som om det är speciellt fysiskt krävande. Men ibland har pokerspelare en tendens att överdriva det jobbiga, kanske mest för att de flesta är riktigt lata.
Och där sprack bubblan, och jag bustade. God natt.
Tankar på vägen ner
2013-07-11 @ 23:38:04 | Allmänt
När man åker bil en hel dag så hinner man prata och tänka en hel del. Jag är rätt arg av mig bakom ratten, retar mig på en del, men gillar andra.
I Södra länken har man skyltar där man kan ha olika hastighetsbegränsningar, trodde tanken var att sänka hastigheten när det var kö, men min erfarenhet är att det är dessa skyltar som är anledningen till de flesta köbildningar. Det blinkar 30 i tunneltaket och då sänks naturligtvis farten och sedan blir det kö. En självuppfyllande profetia. Man önskar de som styr skyltarna skulle sluta att lägga sig i saker de uppenbart inte har förstånd nog att sköta på rätt sätt.
Konstiga vägarbeten, med konstig och för tidig skyltning är ett annat irritationsmoment. Om de vill minska hastigheten kan de inte börja flera kilometer innan med skyltning och omdirigering i onödan, slutar med köbildning och irriterade bilister som sen när de väl kommer fram till arbetsplatsen redan är uppe i hög fart igen. Korkade vägarbetsskyltningar kan vi vara utan, när ska de lära sig?
Theodore Kalifatides pratade i Sommar i P1 idag och kallade Sverige ett människovärdigt land, vilket är en bra beskrivning. I väldigt få andra länder har lika många chansen att leva ett värdigt liv, vi har inga lagar som diskriminerar på grund av ras eller religion, och det är upp till oss att se till att det förblir så, så att vi inte blir ett nytt Danmark. Jag vet många som anser att vi svenskar är alldeles för självgoda, men vi har faktiskt mycket att vara stolta över i vårt land, så jag ser ingen anledning att skämmas över det. Det kanske bara är utslag för en ny variant av Jantelagen, ni svenskar ska inte tro att ni är nåt. Men Sverige är ett av världens bästa länder att leva i, och jag anser att vi ska vara tacksamma över hur det är här, istället för att alltid hitta något att klaga på hos svenskarna.
Chris Björin blev intervjuad av Poker.se och använder precis som Mattias Andersson benämningen tävling istället för turnering, något Mattias dissades hårt för av Team3000's (Linde och Östenssons) podcast förra året. Har själv aldrig hört någon annan än Mattias och Björin säga så, men om Björin gör det så kan det inte vara fel.
I övrigt har jag förstått att Andy "J-Lo" lackade ur på Pokerstar-Mattias vid pokerbordet häromkvällen. Tur att de inte gästat våra homegames, där är hån mer regel än undantag. Det får man på köpet.
Om man spelar cashgame med kompisar så spelar man för nöjes skull, om man inte vill spela för att det är kul utan på blodigt allvar bör man välja ett annat bord och annat sällskap.
På spaning efter Vegas
2013-07-08 @ 15:21:00 | Allmänt
Hemkommen ifrån en lugn första helg på landet, ganska friskt i vattnet, men som gammal Ystadbo, fördrar jag iskallt havsvatten framför ljunken insjö.
Visserligen bor vi nära ett av stans bästa sjöbad, Flaten, men hellre 15 grader kallt än 20+ med en doft av sjöbotten.
Kom hem laddad inför söndagens turneringar, men trots endast få misstag så gick det inget vidare. Hade hoppats på bättre då jag klonkade i veckan i de nya fiskevatten, pokerstars.fr,framgångar brukar komma i stim.
Svensk sommar är överskattad, Las Vegas hetta är underskattad.
Lyssnade på podcasten från Vegas igår, 4 avsnitt, tredje avsnittet som inte når över 35 minuter inkl. onödig innehållsdeklaration och jinglar.
Fortfarande har de inte gjort en podcast längre än Koivu och Egons kortaste avsnitt.
Här hemma handlar det mest om Signes framtand, plocka blåbär, vilken strand vi ska besöka,om att hinna trycka in träning i schemat och om att sitta i trädgården,dofta på rosorna, främst vår gigantiska honungsros som tagit över vårt gamla äppelträd, och läsa Twitter från Vegas.
Jag tror och hoppas på Erik Backlund, Snusarn, som bäste svensk, och på mer tweets från alla svenskar.
Lite slutsatser
2013-07-05 @ 01:49:12 | Allmänt
Har nu tittat igenom det Jonathan Little påpekat i de tre första delarna av året POY-final.
För er som inte känner till Jonathan Little så är han ett pokerproffs som jag först hörde talas om 2007 då han vann en WPT, men han gjorde inte riktigt intryck förrän 2008 då han vann ytterligare en WPT och det var hans spel som gjorde att jag kom ihåg honom. Då tyckte jag att han spelade väldigt löst, men med dagens mått mätt är hans spelstil ganska solid egentligen.
http://en.wikipedia.org/wiki/Jonathan_Little
Han har tydligen en bakgrund i Magic the Gathering, rankad 9:a i världen vid något tillfälle, han gjorde sig ett namn online som SnG och MTT specialist under nicket jcardshark. Han har en pokerinstruktions-sajt som heter Float the Turn, och han har skrivit tre böcker varav den tredje precis släppts.
Just nu kör han WSOP för fullt, han spelar i stort sett varje texas-event och har som bäst ett finalbord och en tredjeplats i år. Han är en av amerikanerna som inte lämnat USA utan som istället spelar mer live istället. jag spelade på samma bord som honom under WSOP och han slog ut mig, läs mer här:
http://rosjon.blogg.se/2010/june/event-45-dag-1.html
http://rosjon.blogg.se/2010/june/upplosning-och-bilder-fran-vegas.html
Han kör ganska ofta webinars via floattheturn och det är så jag kommit i kontakt med honom då jag varit med på några av dessa. Då skickar man antingen in egna händer eller så går man igenom hans händer, och så sitter man i grupp online och diskuterar hur en hand kan eller bör spelas. Ett bra format, framförallt för att han är så bra på att gå igenom händerna.
Vissa är ju väldigt bra spelare men kan inte sätta ord på hur de spelar så att andra kan lära sig, men han har en naturlig talang för att beskriva hur han tänker när han spelar en hand.
Här är lite snabba lärdomar jag dragit från genomgångarna:
Del 1:
När jag höjer med kort i följd och i samma färg (suited connectors) ur position och blir återhöjd så har jag en tendens att syna trots att jag i vissa fall inte har implicita odds. Jag bör ha minst 20ggr i implicita odds för att syna och jag ska i de flesta fall bara folda då jag är ur position.
Om flera synat en höjning bör jag, i sen position och speciellt på knappen, bredda mitt urval med händer som jag slår om med betydligt.
Jag bör betta oftare på turn när kortet som kommer kan uppfattas av motståndaren som om det borde hjälpa min hand
Del 2:
Betsizing - jag måste bli bättre på att välja rätt betsize när jag rerasiar eller bettar på flop-turn och river.
Jag fick kritik för att jag gjorde en del tighta folds(AJ) och en del lösa öppningar (K7off och A8off) men jag tror inte jag tänker justera det, då de gjordes väldigt mycket beroende på vilka jag spelade mot.
Vara mer uppmärksam på vilka som öppnar brett, och trebetta dem mer.
Del 3:
Minska storleken på mitt öppningsbett betydligt tidigare i turneringarna.
Jag ska läsa om böckerna under semestern, sista arbetsdagen imorgon
Söndagsbitter och Blitz-Ken
2013-07-01 @ 22:36:00 | Allmänt
Ja, drömmen om Vegas gick definitivt i kras igår, inte för att den var speciellt realistisk ändå. Och jag är bitter.
Läste sedan senaste inlägget av Ken där han kör blitzkreig mot Svenska Pokerförbundet och deras nyligen avgångne ordförande.
Det är lite lustigt hur olika man kan uppfatta ett händelseskeende. Möjligtvis att Fab Five smidde sina planer i tysthet,, det startade antagligen vid Kens hemliga möte om Grekland, men i god tid innan årsmötet gick de ut med sin kandidatur och den blev ordentligt debatterad innan på bloggar och forum och det fanns alternativ.
Huruvida röstningen var helt rättvis eller ej kan diskuteras, men demokratisk var den då det var en majoritet av medlemmarna som röstade. Men visst var medlemmarna mestadels från Stockholm och uppenbarligen kände de bäst till och hade mest förtroende för Mauritz femma. Så länge antalet röstande beror på var mötet hålls kommer det aldrig att bli riktigt rättvist.
Att sedan tystnaden sänkte sig över pokersverige ser ju bra ut skrift, men har ingenting med sanningen att göra.
Snarare var det pokersveriges stora lathet och bekvämlighet som visade sig, inte så att det skreks efter information och det extrainsatta medlemsmötet var inte heller det mest välbesökta. Folk var nöjda med att någon annan gjorde jobbet. Jag med.
Det låter också som om det enda styrelsen gjorde var att slå sig för bröstet. Det nämns inget om att det körde ett online-SM 2012 med 1349 deltagare i Main, nästan dubbelt så många som året innan. Det hölls ett Live-SM på Malta med 211 deltagare att jämföra med 58 året innan på en strippklubb i Riga. En uppryckning både varumärkesmässigt och ekonomiskt.
Visst var Online-SM i år inte lika bra som året innan, men det kan lika gärna varit så att deltagarantalet året innan var en aning upptrissat av ett gigantiskt övervärde. Det mest oroande var att alla var så nöjda. Men det kanske är naturligt att visa upp en enad front utåt. Analysen efteråt visade på vad som behöver rättas till och all kritik visade sig kanske inte vara rätt. Jag vet själv att jag önskade att man börjat med satelliter tidigare, men det visade sig ju att det mest lockade till uttag av inköpet i turneringsdollar istället.
Själv tycker jag att det är förbundets största uppgift, att anordna SM både live och online. Sedan måste man se till att medlemsantalet är tillräckligt högt för ett existensberättigande, det är i mina ögon viktigare än att ha en kassakista full med pengar. Ett förbund utan medlemmar är inte värt speciellt mycket. För nästa punkt på agendan bör vara att påverka politiker i rätt riktning, precis som det nystartade Norsk Pokersamfunds nya ordförande Sigurd Eskeland. Där har man valt att låta klubbarna klara sig själva, för att inte associera sig med något som är illegalt, i Sverige är strategin tvärtom, vi får se vad som fungerar bäst
Tvärtemot Ken anser jag att det senaste ett och ett halvt åren varit riktigt lyckade, trots min kritik av årets online-SM, och jag tror fortfarande att SM på Malta kommer att krossa Cosmopolmästerskapen deltagarmässigt. Sen vet jag att det varit diskussion om kvalitetsskillnader, men det är bara ett utslag för otillbörlig vördnad för vissa spelare. T.ex. satt både vinnaren och tredjepristagaren från SM 2012 på finalbordet på Cosmopol i år.
Det är lite av ett lågvattenmärke när Ken misstänkliggör Mauritz Altikardes motiv för att lämna ordförandeskapet. Det föranleder mig att göra följande reflektion.
Ken skriver att det skulle det krävas väldigt mycket för få honom att kliva av ett förtroendeuppdrag, och med risk för att sätta ribban ännu lägre så måste jag utbrista: Vi vet...
Ken avslutar sin bredsida med orden:
"Jag hoppas att förbundet väljer öppenhet, dialog och samarbete som modell."
Det tycker jag förbundet redan gjort, informationen finns där, möjligheterna till dialog finns där och samarbetet finns där med klubbar, pokerbolag och myndigheter. Men inte med Svenska Spel. Det hedrar dem.
