Paf Poker Challenge del 2
Killen satte time på mig efter att jag funderat ett par minuter utan att kunna bestämma mig. Det jag var mest rädd för var överset, om han hade färdig stege så skulle jag åtminstone fortfarande ha outs. Jag blev riktigt irriterad över att han satte time på mig och efter 40 sekunder bestämda jag mig till sist för att .....gå allin. En tanke var att om han hade set så skulle han kanske klara av att lägga det om han satte mig på stege (något jag själv uppenbarligen inte var kapabel till), Han börjar genast skruva på sig och det kommer ingen omedelbar syn, men irriterad som jag är på hans time, så fick han 10 sekunder sen sätter jag time på honom (stupid!). Han funderar kanske 5-10 sekunder sen synar han.
Killen visar upp 73suited för färdig stege och jag har nu bara lite mindre än 35% chans att vinna handen. Tyvärr så kommer ingen av mina outs och jag är ute på 161:a plats av 162 startande. Fel eller rätt spelar just då ingen roll, just då skulle man kunna ge vad som helst för att få vara kvar..... 35 minuters spel sen var det slut. Helst hade man gjort en rebuy och satt sig ner igen, gör om gör rätt. Hade sett fram mot denna turnering länge nu så besvikelsen var stor och irritationen över mitt eget spel inte så liten.
Ringde naturligtvis Liv och berättade de dåliga nyheterna. Hon var precis på väg dit för att kolla in spelet, så vi gav oss iväg till hotellrummet istället för att smälta eländet och få bort den värsta irritationen. Ältade handen kanske 10-20 ggr med Liv och ytterligare 100 ggr för mig själv. Kollade lite på SVT Play för att slippa tänka på handen, gick inte, satt sedan och lekte med olika alternativ i pokerstove för att se hur många procents chans jag skulle haft beroende på olika händer.
Försökte trösta mig med att det fanns ett sidoevent dagen efter med €190+10 i inköp där jag kunde få lite revanch kanske, man försöker med vad som helst för att komma ur svackan.
Efter ett par timmar på rummet gick vi tilbaks till turneringen och tog en öl i baren. Vi kollade in spelet och pratade lite med några vi kände. Betalade inköpet till lördagens turnering både för mig och Liv som skulle spela damturneringen. Försökte få henne att spela sidoeventet men hon ville inte då hon tyckte det var för dyrt.
Men sen kändes det bättre att ta ledigt från pokern och gå och käka nån annanstans än i turneringslokalen. Så jag och Liv gick till Indigo och tog en mycket god tre rätters med schyssta viner för att dränka sorgen.
Så här i efterhand finns det som jag ser det bara två sätt att spela i den handen som jag åkte på, som är ok. Antingen så tror man att man är slagen och då lägger man sig direkt. Eller så ställer man. Man kan inte bara syna och låta honom få se turn i det fall han har färg och/eller stegdrag. Om man höjer så måste man höja så mycket att man i princip är committad att syna. Men ni får gärna försöka övertyga mig om motsatsen, jag välkomnar diskussionen.
Eftersom inköpet på Main event var €600+€40, vilket är ganska högt för mig, vore det mest naturliga ha varit att jagt lagt trissen då jag misstänkte att jag var slagen och väntat på ett bättre tillfälle. Det var ju faktiskt en turnering med bra struktur och djupa startstackar. Varför gjorde jag då inte det? Jag vet inte, inte tillräckligt van vid djupa live events, antar jag. Jag hade nämligen aldrig lagt den i en online turnering, men förutsättningarna här är inte desamma.
Nästa del blir det revanch i sidoeventet......
Hmm att lägga pga att inköpet är större än du är van vid skulle kunna bli en jättetell allteftersom.
Ja, det jobbiga är alltid att man inte är med och spelar längre. Inte att man torskat pengarna eller chans på den seger man drömmer om. Utan att man inte är med i den turnering man såg så fram emot. Att man inte fick det roliga.
Som du beskrev det var han helt rätt offer att köra hårt mot. Det fanns flera sätt att spela när du väl bestämt dig. Visst, vet eller tror du att du är slagen och du absolut inte vill riskera att åka så ska du ju avstå. Men har du bevis? Ett sätt att spela är att höja så pass att det ser ut som att man menar serious business och att man kommer anses vara dumihuvet om man sedan lägger (men ändå ha kvar så man kan lira vidare hyfsat normalt) för att vika om motst svarar. man låtsas-binder sig, typ.
Gissningen hur jag själv spelat: Syn för att checkställa på turn såvida inte ett flushkort eller stegkort kommer.
Resultatet hade blivit detsamma men kanske ändå bättre spel om han hade haft en hand han kunde lägga. Den här situationen vill jag inte hamna i igen, speciellt eftersom risken att jag kommer att spela den vekt är alldeles för stor. Beror förstås på hur länge minnet är färskt, känns som det kommer sitta i ett tag.
Och som du säger så bör man inte ta hänsyn till inköpet, och jag gjorde inte det. Men jag önskar att jag gjort det i efterhand.
