I skarpt ordalag
Man bör inte, i skydd av upplevd anonymitet, skriva saker som man aldrig i hela livet skulle säga till någon ansikte mot ansikte.
Allt man skriver kommer till att missförstås, uppfattas som mycket värre än det var menat. Det går nämligen inte att få fram allt man menar med text, oavsett hur mycket smilieys man använder.
I pokerchatten kommer en människas värsta sidor fram, vissa har dock lite värre sidor än andra. Inte oväntat kan bråken i chatten bli blodiga och vilda. Filtret man normalt har när man pratar med andra människor finns inte.
I min "pokerungdom" var jag inte den som skrädde orden, men nu är jag noga med vad jag skriver i chatten. Jag försöker hela tiden censurera det jag skriver och om jag blir utdragen och jag inte tycker det var rättvist, brukar det bara bli ett WP. Man är ju bara människa, men inga hårda ord i chatten numera, om något nån gång tar sig förbi filtret.
Bloggar lider av samma brist som chatten, och det är ju inte helt ovanligt att det blir bittra bloggkrig av några ogenomtänkta inlägg och kommentarer. Vi har sett flera exempel på detta på sistone, bl.a Dilbas inlägg om Linas medverkande i ett etik & moral seminarium, monopoldiskussioner i flera bloggar, bl.a Superbloggen. Vissa har lättare att elda upp sig än andra. Flertalet av de kommentarer som kommer efter inläggen i bloggarna skulle aldrig ha sagts i verkliga livet. Man måste censurerar sig själv hårt annars riskerar man att skaffa sig ovänner.
Man ska dessutom som blogginnehavare jobba på att hitta meningen i kommentarerna och inte stirra sig blind på språkvalet i texten.
När man sedan svarar på bitska kommentarer så bör man vara ödmjukheten själv.
På dagis brukar fröknarna säga att "om ni lovar att bara tro på hälften av vad ungarna berättar hemma, så lovar vi att bara tro på hälften av vad de berättar här på dagis". Gör likadant med kommentarer, gå inte till attack för minsta lilla och missförstå inte med vilje.
Så sant så sant.
Text är det bästa sättet att uttrycka sig för sådana som inte vill bli emotsagda. Det är därför rättshaverister skriver långa brev hellre än att ringa upp sina ombud eller motparter.
Vad gäller den lilla pokerankdammen så är det nog så att flera av dem som ger sig in i bloggkrigen eller kommentarstjafset inte bryr sig särskilt mycket om att de skaffar sig ovänner. De är helt enkelt inte rädda för det.
Jag håller inte alls med om att det inte går att diskutera via text. Självfallet är det så att inte alla har verktygen att förstå samt göra sig förstådda i en specifik diskussion, men även om det finns fler verktyg att använda i en verbal diskussion så finns trots allt denna risk så fort man försöker kommunicera.
I min mening är det i vissa fall till och med bättre med skriftliga diskussioner, då man både får tid att formulera sina teser samt har lägre sannolikhet att göra misstag i sina ordval.
Det hela handlar i min mening om vad som är poängen med diskussionen. Om diskussionens syfte är att öka förståelsen mellan två eller fler individer så är nog verbal kommunikation bättre, men om syftet är innehållet i diskussionen och personerna som framför argumenten är oväsentliga så är det skrivna ordet bättre.
Sen har jag alltid gillat en mer artig och ödmjuk inställning till livet överhuvudtaget och skakar därför lite på huvudet när folk börjar spy galla oavsett om det är i bloggar eller verbalt "bakom ryggen".
Jag håller med DOCTURNAL. Dessutom tycker jag att det finns en klar tjusning, dels med att folk faktiskt vågar skriva ett och annat de aldrig skulle säga, dels använda ett språk när de gör det som de aldrig skulle använda face-to-face (eller säger ni pokerspelare HU?). Men det är klart, det finns en gräns och den påverkas, tycker jag, av det där med den upplevda anonymiteten. Ju mera anonym man är, eller anser sig vara, desto försiktigare tycker jag att man ska vara med hur hårt man uttrycker sig. Det är en fråga om rättvisa, om att den man riktar den verbala attacken mot faktiskt ska ha en chans att kontra. Som exempel vågar jag på den här chatten nypa till med en och annan bitsk kommentar som insinuerar att rosjon smiter från både skatt och familjefarsansvar som pokerfanatiker, det skulle jag inte skriva om jag inte visste att han antagligen kan kontra med en bättre pungspark vid behov,
