...That's how the light gets in.

Upphör aldrig att förundras över varför folk envisas med att vara otrevliga när de vinner en hand. Förstår helt och fullt om man blir trött på att hela tiden bli utdragen, men varför är man en tönt när man vinner? Dåliga förlorare är väl de flesta lite till mans, det brukar gå hand i hand med vinnarskalle. Men dåliga vinnare är verkligen svårt att ha överseende med. Om man tycker att någon spelat en hand konstigt eller fel så bör man vara tyst, "Don't tap on the aquarium". Att man sen ibland har fel bör få en att tänka efter både en och två gånger. Finns inget som gör mig så misstänksam som folk som är tvärsäkra på sin sak. Det betyder oftast inte att de har rätt, bara att de inte funderat speciellt länge innan de bestämt sig för vad de tycker, och att de är fast i gamla mönster, för de lär aldrig ändra sig. Till slut går det till och med prestige i det, och då kan de verkligen inte ändra sig. Träffade på en sådan vid bordet ikväll. Istället för att i tysthet tacka för en som han tyckte dålig syn, ville han gärna berätta hur dåligt spelet var - åtminstone ur hans trångsynta, tvärsäkra synvinkel.

Tvärsäkerhet är annars just nu en egenskap som syns hos flera bloggare som tycker till om spelmonopolet. Men sådan tvärsäkerhet får mig bara att fundera på vad de eventuellt kan ha missat. Tvärsäkerhet som gränsar till fanatism är alltid lite läskig.