Disclaimer: Ingen poker än....

Hann med en runda till gymmet innan frukosten på rummet, sen bar det iväg till Premium Outlets nära mexikanska gränsen. Vi tog motorvägen ner till Las Americas och kunde från köpcentret se den mexikanska gränsen och den mexikanska flaggan som vajade på andra sidan. Det blev en hel del fynd, 4th of July-rean hade börjat, men inga nya Sanouks, får bli i Las Vegas istället. Sen letade jag efter ett ställe där jag kunde växla in mina euro som jag vann i Marbella och på Åland till dollar, hade nån ide om att det var bättre att växla direkt till dollar än att ta det via svenska kronor. Den idén var riktigt korkad, för det var stört omöjligt att växla nånstans, enda banken som ville växla utan att man hade konto där var Wells Fargo och inte till någon vidare kurs. Det tog dessutom 30 minuter från de att växlingsproceduren påbörjades. De är riktigt byråkratiska och krångliga ibland här i USA, och när damen som sköter växlingen tappade tråden med jämna mellanrum för att fråga mig olika saker och småprata så går det ju inte snabbare. Vågade knappt svara på någon fråga för då irrade hon bort sig i någon lång utläggning. Trevligt naturligtvis, men inte då jag hade hela familjen väntandes i en bil i värmen utanför. 

Efter växlingen åkte vi norrut igen till ön Coronado, en ö som mest är känd för sitt sjukt coola hotell från 1886

Vi åkte dock till Silver Strand State Beach, en enormt lång strand med rejäla vågor och betydligt varmare i vattnet. En riktig toppen strand som jag kan rekommendera, var dessutom enkelt att få parkering. De flesta stränder här i San Diego verkar vara skötta av staten eller staden och de sköts väldigt bra. Inte nån vidare kiosk kanske men ungarna fick var sin glass som var så stor att de var tvungna att dela med grannbarnen för att orka äta upp.

Signe är lite skeptisk till havet, men de andra gillar vågorna, men man får vara försiktig, det är rejält strömt och det betyder att man måste vara nära barnen i vattnet hela tiden, så efter ett tag blir man lite lätt nedkyld eftersom de inte ger upp i första taget.

Efter ett par timmar på stranden åkte vi förbi hotellet för att kolla och hittade en del pittoreska hus också, och det fanns tydliga tecken på att nationaldagen närmar sig. De är som sagt sjukt nationalistiska och det får jag väl använda vid pokerborden i vegas sen. Inget är så sjukt tiltande för en amerikan som att få höra att USA inte är nummer 1. Bra med lite extra ammunition, får väl kläcka ur mig något om hur högervriden Obama är så lär de gå igång.

Sen tog vi vägen tillbaka över San Diego -Coronado Bay Bridge, en håftig skapelse som höjer sig högt över San Diego, fantastisk utsikt.

Återigen lite poolhäng på hotellet, så att Signe också fick bada på sina villkor, jag fick mig dessutom en Pina Colada, innan jag hoppade i plurret.

 På kvällen hade vi bestämt att vi skulle gå ner till Mission Beach och äta på någon restaurang, men på första restaurangen blev vi nekade alkohol då vi inte hade våra pass med oss och de inte vill godta svenskt körkort. Det är uppenbarligen viktigare att gästen har ID än att de är över 21. Som sagt de är väldigt byråkratiska och är inte så värst flexibla när de sätter den sidan till, amerikanerna.

Som tur var så var inte alla lika omöjliga att tas med, så vi bytte helt enkelt restaurang, en principsak. Så istället fick Starkey BBQ oss som gäster och var glada för 10 betalande gäster.

 Arga och ledsna barn, som inte kunde förstå varför vi var tvungna att byta restaurang. Kan ha att göra med att jag eldade på lite.

En B52, en specialitet som smakade sjukt gott, och var väldigt onyttig. Så lite märklig ut men oemotståndlig. God öl från lokala mikrobryggerier blev det också, finns gott om sådana i San Diego.

 

Sen gick vi på tivolit vid stranden, som hade en klassisk berg- och dalbana i trä och en karusell som Signe förälskade sig i.

 

 Sent hem, somnade återigen som en stock.

Vaknade tyvärr jättetidigt, låg och vred mig fram till 05.30 sen gick jag upp och surfade och läste lite innan gymmet öppnade 06.30. Kort pass, för sen skulle allting packas ihop inför resan till Vegas. och trots att vi har ett enormt bagageutrymme så börjar vi nu fylla det, då vi köpt en bodyboard, strandleksaker och en amerikansk fotboll. Var också tvungen att försöka få tag på bröd som vi fått slut på, gick därför ut dit vi har bilen parkerad för att åka iväg och köpa bröd någonstans.

Träffade då en man på parkeringsplatsen som jobbade på hotellet som jag frågade om var man kunde få tag på lite bröd, vilket slutade med att jag fick sex engelska muffins och ett stort skivat rostebröd. Inte vad man är van vid från Sverige, otroligt gästvänligt, ett drag som jag gillar hos amerikaner och ett drag de flesta verkar ha.

När allt var packat tog vi bilen till La Jolla norr om San Diego och besökte först Childrens Pool.

 Fanns många små stränder i La Jolla, väldigt vackert och väl värt ett besök, men skippa grottan som Lonely Planet har som nummer ett bland "Sights", The Cave Store  i La Jolla, en riktig turistfälla. Då är det nog roligare att ge sig ut i kajak, vilket det finns gott om att hyra där, och titta på grottorna från havet.

 

 Vi valde dock bort sälbad och åkte istället till Del Mar och Solana Beach. Som vanligt enorma vågor, surfare som vågade och ett hav som doftar på ett alldeles speciellt sätt. Stilla havet doftar inte som medelhavet, Atlanten eller Indiska Oceanen. Det har sin egen doft. Badvakter fanns det gott om som tur är, och barnen och jag fick testa vår nya bodyboard.

Sen var det dags att dra vidare till Vegas, mer om resan dit senare, den tog tid och klockan är efter midnatt när jag nu äntligen sitter i rummet på Monte Carlo och skriver detta. Det blev inte Nugget och Downtown eftersom vi kom fram till att det skulle vara omöjligt att få Signe att bada i poolen i och med hajtanken, och nu stannar vi på ett hotell, så slipper vi byta.