Matrevolutionen
Grattis till cancern. Som kommer att komma som ett brev på posten.
Morsning Rosjon.
Du ska få två enkla gratis-tips från mig.
1) Om du vill väga 82 kg så ska du äta som en person som väger 82 kilo gör.
2) Enkel matematik. Intag - avverkande = plus eller minus i vikt. Äter du 2800 kcl per dag så måste du göra av med mer än 2800 kcl per dag för att gå ner i vikt. Gör du av med mindre så går du upp i vikt.
Svårare än så är det inte. Ät mindre och motionera mer om du vill gå ner i vikt. Att hålla på med skumma dieter är bara fånigt. Allt handlar om intag och avverkande. Så enkelt är det.
Så ut och promenera i rask takt. Två timmar om dagen och du kommer att rasa i vikt.
Vafan Rosjon. Du är ju programmerare. Du fattar väl logik? Håll inte på med mumbojumbo... Håll koll på plus och minus så når du målet.
/donRollo
Hej igen Rosjon.
Fett är inte farligt. Åtminstone inte i normala mängder. Kroppen behöver fett. Hjärnan behöver fett. Fett i lagom doser mår kroppen bra av.
Socker däremot är inte bra. En människa får utan större problem i sig över 100 sockerbitar per dag utan att behöva jaga socker. En frukost bestånde av yoggi + flingor kan lätt ge 30-40 sockerbitar beroende på typen av flingor.
Socker är helt enkelt den stora boven till dagens fetma i samhället.
Men vill man gå ner i vikt gäller ingen hokus-pokus. Ät som vanligt - fast mindre. Och motionera mer. Då går man ner i vikt och mår bra.
Plus då att undvika sockerbomber som cider, läsk, fruktyoghurt, marabou-choklad, smågodis m.m.
Naturligtvis så ska man också undvika kolhydrater såsom potatis, ris, pasta, bröd etc. Såtillvida man inte tränar mycket och ofta. Tränar man mycker så behöver man kolhydrater. Annars inte.
Det är inte så svårt att ha en bra vikt. Och man behöver inte gå till överdrifter. Och tänk så här: Det handlar inte om att gå ner i vikt - det handlar om att steg för steg ändra sin livsstil - så att livsstilen till slut matcher den kroppsvikt man vill ha.
Att bara gå ner i vikt? Tja, jag kan gå ner 10 kilo i vikt innan januari är slut. Det är ju bara att upphöra med att äta. Men är detta hållbart i längden? Naturligtvis inte. Men jag kan sakta förändra mitt sätt att leva, mitt sätt att äta - och till slut når jag en matchvikt som jag trivs med och kan hålla.
Jag är själv på "nergång". Innan julen vägde jag 102 kg. Jag ska ner till 94. Och jag ska långsiktigt väga 94 kilo. Inte imorgon, inte nästa vecka, men nästa år, och nästa, och nästa... Då finns inga snabba genvägar. Utan då gäller det att långsiktigt förändra mitt sätt ett leva och äta. Att sakta smyga in motion som får mig att må bra. Jag har börjat springa 3 km en gång i veckan. Inte så mycket, men jag skyndar långsamt. Jag tänker långsiktigt. Inte kortsiktigt.
Som jag sa i punkt 1: Vill jag väga 94 kg så ska jag äta och leva som en person som väger 94 kg. Svårare än så är det inte.
/r
Nja, vi är nästan överens.
En lågkolhydratkost bygger ju på principen att man går ner i vikt utan att träna. Bara genom att förändra kosten, dvs att vara en soffpotatis och ändå gå ner i vikt.
Jag tror dock på träning. Och tycker att det är bra. Inte bara för att gå ner i vikt, utan även för att må bra. För träning skapar endorfiner som i sin tur triggar saker som ex bättre matbeteende, bättre sömn etc.
Tyvärr har jag varit skadad en längre tid. Men är nu helt frisk. Och då jäv... Löpning imorgon. Det ska bli kul :)
/r
Helt rätt beslut Jonas. Lågkolhydratkost är något jag tror mycket på och man måste ju inte proppa i sig fett bara för att man kan.
Medelväggen någonstans ikring LCHF, LCHQ och Paleo tror jag är absolut bäst. Men jag gissar och hoppas vi kan fortsätta diskutera detta i något träningspass i snar framtid
Efter snart två veckor kan jag bara konstatera att det är ganska svårt att få i sig överdrivna mängder fett. Jag ersätter kolhydraterna med blomkål och broccoli i stor utsträckning, använder kanske mer ost och smör, men blir snabbt mätt, så det bli nog ganska lagom