Idag på väg till jobbet på tunnelbanan gick jag igenom en lång lista med bloggar som jag inte besökt på länge då de varit i träda.

 

Anna Dabrowski skriver sin blogg Vilse i Vegas på aftonbladet och vi har nästan aldrig samma åsikter, vilket är en av anledningarna till att jag faktiskt besöker hennes blogg.

 

Det första inlägget jag springer på är detta:

 

Min spontana reaktion på detta inlägg var att de inte påstår att hon vann SM, de påstår att hon vann en turnering som faktiskt annonserats som sidoevent till SM. Det är alltså inte orimligt att kalla det för en SM-tävling. Nåja, jag gick vidare ner bland inläggen och hittade då detta:

 

 

I detta inlägg skriver hon att: "En av de absolut stundtals otrevligaste kommentarerna på min blogg har kommit från en ”Rosjon”"

 

Jag kan inte för mitt liv förstå vad hon menar med denna anklagelse, det är helt enkelt inte sant. Antingen misstar hon sig eller så har hon dåligt minne.

 

 Tror jag kommenterat två av hennes inlägg de senaste 3 åren, ett handlade om den märkligt hysteriska rädslan i USA och ett annat om vården i USA strax efter att jag betalat $1200 för ett besök på vårdcentralen när vi var i Kalifornien. Ingen av dessa kommentarer jag skrev kan kallas ens i närheten av otrevliga.

 

Det tog däremot inte mer än en kommentar från mig innan Dabrowski kallade mig det värsta skällsord hon vet, Sosse, och sen fick jag veta att jag inte var frisk i huvet. På tal om trevliga kommentarer alltså.

 

Vi är som sagt i stort sett aldrig överens, vilket är helt ok, jag har förlikat mig med det.

 

Men nu ska hon tydligen försökt få ögonkontakt under nån frukost på Malta, och tycker att jag borde kommit fram och presenterat mig. Jag kan inte påminna mig om att jag såg henne söka ögonkontakt med mig en enda gång, men det hade inte fått mig att gå fram och hälsa på henne i alla fall. Så subtila kontaktförsök är väldigt bortkastade på mig. 

 

"Hade jag varit ”Rosjon” så hade jag gått fram till mig och presenterat mig själv."

Jaha? Men om hon var intresserad av ett möte varför gjorde hon inte det själv?

 

Jag träffade visserligen hennes man Ken när han var i Stockholm för några månader sen, ett ganska odramatiskt möte som ändå fick vissa konsekvenser för mitt fortsatta bloggande, men det är en annan historia som jag får berätta senare. Då hade jag ett intresse av ett möte, dels för att försöka nå någon sorts samförstånd angående ett inlägg han ville få bort och ett mejl han skickat, dels för att göra min ståndpunkt klar vad gällde Kens inlägg om mig.

 

Om jag vore Anna Dabrowski och av någon outgrundlig anledning ville träffa mig, så hade jag inte nöjt mig med att söka ögonkontakt. Hade jag varit Anna Dabrowski och av någon outgrundlig anledning ville träffa mig hade jag gått fram till mig och presenterat mig själv.