Rapport från cupen igår, idag är jag helt sänkt, lite feber och ont i huvet,ingen röst kvar tufft att vara lagledare.

Men det lär bli en del poker ikväll om jag kan hålla huvudvärken i styr:

 

"Trots stort manfall så fick vi till sist ihop nio spelsugna killar som möttes tidigt på Zinkensdamm IP  för första gruppspelsmatchen mot Sickla.

I första matchen var vi klart bästa laget och hade bra passningspel, höll i bollen och stressade inte. Vi borde antagligen vunnit betydligt klarare men när slutsignalen ljöd hade vi vunnit matchen med 3-2, vilket var godkänt speciellt med tanke på det fina spelet.

I andra matchen chockstartade Älvsjö AIK med hög press och lyckades på det sättet skapa många farliga lägen, men det öppnade också för snabba spelvändningar, vi gjorde en sådan tidigt och tog ledningen med 1-0.
Vi gjorde sedan 2-0 innan de reducerade, och det var stor press mot oss sista tio, men vi lyckades hålla undan för vinst.
Tränarna i Älvsjö AIK var mycket upprörda över fult spel och över domarnas ovilja att blåsa och jag höll med dem till viss del då jag också tyckte domarn kunde blåst mer, men det var långtifrån bara oss han borde blåst av.
En liten överreaktion ändå av deras två tränare då matchen visserligen innehöll mycket kamp men var inte på något sätt ovanligt ful.

Sista gruppspelsmatchen skulle nu bli avgörande med säkert A-slutspel vid vinst eller oavgjort, annars skulle det antagligen hänga på målskillnaden.
Tyvärr var det grinigt och bråkigt i laget precis innan matchen, och våra spelare kändes allt annat än taggade inför uppgiften.
Det blev inte så bra spel mot ett lag som faktiskt fick stryk av Älvsjö med stora siffror. Killarna fick snabba mål mot sig och de har svårt att resa sig ur underlägen ibland.
Vi förlorade tyvärr ganska stort, tror 5-1 och det räckte inte då det var tre lag på sex poäng och de andra hade bättre målskillnad.

Tyvärr blev det alltså "bara" B-slutspel, trots två bra och vunna matcher, istället för A-slutspel som sedan ironiskt vanns av Älvsjö som vi slog i gruppspelet.

Semifinalen i slutspelet mot hemmalaget Reymersholms IK blev väldigt spännande. Mer kämpatakter än skönspel av vårt lag som i början led av lite hamburgerkoma efter lunchen. De kom igång till sist och tog först ledningen med 1-0 och också med 2-1.
Nu började en kanonad mot vårt mål och Ferre fick visa varför han kanske var turneringens bästa målvakt. Han räddade två straffar(!) och flera frilägen innan han fick släppa in ett kvitteringsmål i slutsekunderna.

Nu skulle det avgöras på straffar, många var de som ville lägga och jag fick den otacksamma uppgiften att välja.
Straffdramat blev väldigt spännande.
Vi började med att väldigt oturligt vissa vår första straff, medan de satt sin, 2-3.
Andra omgången satte vi vår och det var Ferres tur att rädda igen, lika, 3-3.
Tredje omgången, vi satte vår och de missade sin, 4-3.
I fjärde omgången satte båda sina straffar, 5-4.
I sista avgörande omgången missade vi oturligt och nu hängde det på Ferre, som gjorde sig stor i målet och nerverna fick sedan Reymers spelare att missa.

Stor glädje över avancemanget till final mot Lidingös andra lag.

I finalen var det en sargad trupp som fick två snabba mål emot sig och hängde lite med huvudena efter en missad reduceringsmöjlighet i form av en straff.
Men Tiger höjde humöret på spelarna ordentligt iu halvtidssnacket och i andra halvlek pressade vi Lidingö rejält, tyvärr tog det lite lång tid att få till ett mål, men till sistr stod det 2-1 och allt vad försvarspel hette glömdes bort för full satsning framåt. Tyvärr lyckades inte ansträngningarna och vi fick en straff emot oss i slutsekunderna och slutresultatet blev 3-1.
Jag tror ändå att grabbarna var nöjda över sin pokal, och de ska vara väldigt nöjda över sin insats. Laget var medvetet uttaget så att de som ofta lämnar plats åt andra på plan istället skulle få chansen att ta plats själva vilket de gjorde med besked. Flera tog många kliv framåt och vågade ta för sig på ett bra sätt."