Utdragning
Tjena Rosjon.
Rädd för bollen? Hmmm... Grundregel nummer ett i det läget är att våga misslyckas. Vågar man misslyckas är man inte rädd för något.
/donRollo
Precis som donRollr skriver. Man måste våga och få misslyckas. I ungdomsåren är det viktigt att lära sig förlora också. Jag vet ju inte erat upplägg med matcher/träningar. Men jag skulle låtit dessa grabbar få starta några matcher ge mycket beröm och se vad dom är bra på. Nån ganske är bra på att markera och jobba hårt, lyft fram det.
Allt handlar om självförtroende precis som i pokern. Medgång föder medgång!
Sedan kan de ju faktiskt vara så att dessa killar inte är intresserade av att spela matcher man vill kanske mest träffa kompisar. Det får man ju också respektera.
Ganska simplar råd men så tänker jag.
Ni har säkert rätt, jag har testat att låta de som är mest framåt och tar för sig spela för sig och de som är mer tillbakadragna och "rädda" spela mot varandra, och det går hyfsat, men de faller tillbaka till gamla mönster när jag blandar dem.
Problemet är också att vissa av de andra killarna börjar tröttna på att slå pass som bara sumpas bort, vilket skapar nya konflikter.
I de där åldrarna handlar allt om självförtroende. Min son lirade fotboll från 6 till 13 års ålder o det pendlade mellan att han var bäst i laget ena året för att plötsligt nästa år vara sämst o mer eller mindre rädd för att komma nära bollen.
Problemet är ofta att går det sämre för laget under en period går självförtroendet ner för flera spelare vilket är svårt att göra nåt åt.
Som nån skrev är det nog bättre med uppmuntran än att påpeka vad de gör för fel.
