...har jag inte gjort men samtidigt inte känt något behov av att blogga på sistone mer än i korta stötar då jag upprörts över något jag läst eller hört talas om. Annars har det varken funnits tid eller lust, vilket är synd då denna blogg ofta får tjäna som en sorts påminnelse till mig om vad vi gjort.

 

Till nyår var vi och hälsade på kompisar några dagar, åkte lite skidor i Järvsö. Sista skiddagen var det tveksamt om viskulle kunna ta oss till backen. Skogsvägarna från stugan i Hälsingland blev som en isbana när packad snö rann bort och allt som var kvar var is när det blev plusgrader och regn. Men prognosen sa att det skulle bli sol kl. 11.00 så vi gav oss iväg i knappt 20km/h. Det gick bra, även om det fanns tillfällen då jag önskade att vi hade dubbdäck och inte våra friktionsdäck.

 

Väl i backen blev det ett par timmars bra åkning, men sedan på väg upp i liften igen efter den sena lunchen åkte jag ankarlift. När jag kommer upp över krönet där man ska släppa liften ser jag att ett barn står med ryggen mot mig, precis där de orange käpparna står. Jag inser snabbt att om jag släpper ankaret nu så är risken stor att den träffar barnet och försöker därför glida åt sidan samtidigt som jag håller kvar i ankaret, planen är att släppa så sent som möjligt så att ankaret far förbi sidan om barnet. Planen funkar, men innebär samtidigt att jag sekunden efter jag släppt liften åker ut sidan om på blankisen samtidigt som ena skidan fastnar i en käpp. Vred knät, tog mig nerför backen men sen var det slutåkt. Som tur var hade jag på mig mina donjoy-robocop-skydd, ett måste efter två korsbandsoperationer, så efter ett par dagar märkte jag inte av vridningen längre.

 

Väl hemma igen åkte jag och hämtade Livs och min julklapp till varandra, ett skåp/sekretär till köket som Liv hittade på Blocket. Fram och tillbaks till Flen och jag och Liv lyckades faktiskt baxa in det trots att det var rejält tungt. Blev riktigt bra faktiskt.

 

Dagen efter var det dags för den årliga mellandagspokern i Vagnhärad, en hel del dök upp, färre gamla bekanta än tidigare, men kul som vanligt. Ingen framgång som vanligt, men ganska nöjd med mitt spel. Fick se en av de konstigaste dealer jag någonsin sett när chipleadern 10-1 gladeligen delade prisumman häften-hälften när han kom headsup framåt småtimmarna.

 

Sen var julledigheten slut, men av någon underlig anledning så betyder det inte att barnen går i skolan, det är studiedagar, stängda fritids och utvecklingssamtal om vartannat så det blir väldigt upphackat.

Efter jobbet var det dags att inhandla en kostym för tyvärr hade en nära släkting gått bort precis innan jul, och jag skulle åka ner till Skåne på begravningen måndag kväll.

 

Det är ganska mycket på gång nu, dels ute hos kunden, dels på mitt företag, och sedan alla aktiviteter som ska samordnas. Så får se hur mycket poker det blir mellan ägarmöten, styrelsemöten, driftsättningar, simskolor och fotbollsträningar. Hittills har jag åtminstone kunna reservera söndagkvällar, men det räcker inte riktigt om man inte vill börja på de höga nivåerna av kval till PPC:n.

 

Vill gärna åka igen i år, 14-17 maj går den av stapeln och kvalen är redan igång.

Tyvärr känns det som om PAF inte satsar lika mycket på denna turnering längre, men det är fortfarande kul att åka dit, gillar dessutom Åland och Mariehamn så förhoppningsvis lyckas jag. Vore ju kul om Koivu och Pokerstar dök upp där med, kanske till och med dybban om SvS släpper honom ur sitt garn.

 

Det närmar sig också årsmöte i Svenska Pokerförbundet och jag är tacksam för att slippa uppgiften som valberedning i år. Är en aning orolig för att engagemanget bland svenska pokerspelare tryter.

 

Förra året var det bara ett SM-online då Svenska Spel fick lägga ner sitt stulna SM efter DDOS-attacker. I år finns risken att det inte blir något alls om inte pokerförbundet arrangerar. Hoppas det finns någon som känner sig manad.